dagbok

okej.
jag vet inte jag.
sitter här i soffan med en slags tröja eller klänning på mig, med lite täcke på fötterna och funderar. läser nån blogg hit och dit. ska snart packa lite grejer för jag ska sova hos pappa ikväll. tänker att min mobil är på ljudlöst så kanske någon har hört av sig utan att jag hört det. och så tittar jag på mobilen och tänker "nähä, inte det inte" men samtidigt "va?! 11:11!". fantastiskt. det händer i princip varje dag. det må vara lite töntigt att tänka så mycket kring en siffra. men. för mig står elva för att man aldrig är ensam. det finns alltid en bredvid mig. 11. så ser ju siffran ut. jag är den ena ettan och någon annan är den andra. fint tycker jag. det är fint att tänka så.

idag är det nio dagar kvar.
jag tror jag har svårt att förstå.
det är näst intill bara en vecka.
ta in, ta in.