dagbok

(det hände någonting fantastiskt igår)

jens lekman, i söndags, var helt galet bra.
sean ropade "underliv" istället för att aplådera, vilket jag var den enda som tyckte var roligt.
fast jag träffade faktiskt en svensk kille där, som bott där i två år. två av fyra år. han skulle visst bli doktor i kemi. och hade kommit på något slags sätt att klyva dna-molekyler till eh.. något.

hur som helst. när jens spelat klart skrev han autografer och sånt.
jag var tvåa på tur. jag brukar ju normalt sett inte göra såna här grejer, men jag tänkte att, ja varför inte?
tjejen före mig ropade "i'm from sweden!" när hon fått sin autograf, varpå jag ropade "i'm from sweden too!". jens frågade henne "oh, can you speak swedish then?" och hon sa "nooo... no i can't".

min tur!

- jag tänkte bara säga att du var jättejättejättejättebra. verkligen.
- åh tack. du pratar svenska!
- jaaa. men du. varför spelar du aldrig i sverige längre?
- men jag har ju flyttat till australien.
- va?! utan att berätta det för mig?!
och så skrattade vi.
sen gav jag honom ett gammalt papper där han skrev "till ida, jens lekman". och så bad jag honom skriva dit tillgivne. hahaha.

hur som helst var det en underbar kväll. tack.