En penna

Jag måste bara slå ett slag för kortspel.
Det är verkligen perfekt som underhållning. Särskilt en tisdagkväll. Särskilt med mormor och morfar.

Idag fick jag världens finaste present.

När jag var liten och var här hos mormor och morfar, bukade jag alltid rita med en kulspetspenna. Det var en silvrig penna där man kunde välja svart, röd, grön eller blå bäck att skriva med. Sen förra veckan frågade jag mormor om den pennan fanns kvar. "Nej, den är borta" svarade hon. Åh, vad synd. Det är verkligen ett sånt där minne jag har från mina dagar här i Kiruna. Det kanske låter fånigt, men den pennan har på något sätt betytt mycket för mig och är speciell.
Sen frågade jag morfar nu ikväll, om den pennan fanns kvar. "Jooo, jo den finns här". Och så tog han fram den.

"Vill du ha den?" frågade han.
Svaret var ju självklart. Åh!
Tack tack tack!