Fy fablarns vad fint liv jag har, egentligen. Jag tänkte först skriva "om jag tänker efter", men kom på mig just när mitt huvud formulerade den meningen, att jag inte behöver tänka efter det minsta. Jag behöver bara öppna ögonen. Se. Känna. Låta mig känna.
Just nu sitter jag i mormor och morfars soffa, på Kirunas högsta topp. Ja, lite så känns det allt. Denna kväll är min sista kväll här, för denna gång. Världsfina är dom. 82-åringarna.
onsdag 19 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
såhär ser jag ut och såhär heter jag och titta på hela profilen går också att göra

- a diary full of love letters
- 25 year old long haired girl, living in vancouver (canada), love creativity and cinnamon buns, photography, sunshine, family and friends and bicycles.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar