Återblick

Idag tog jag lite sovmorgon.
Hade ställt klockan på tio men vaknade relativt pigg redan klockan nio. Men på något konstigt vänster tog jag mig ändå inte upp förrän tio. Konstigt det där. Jag hade en ganska bra dröm. Som bara tog slut plötsligt och som jag aldrig kom tillbaka till.

Nu har jag precis varit ute på en foto-runda. Det gick bättre idag. Min standardfråga blev "Hej, har du tid en stund?". Varje gång trodde de att jag var Livets ord-predikant (eller liknande) men jag var ju bara en vanlig tjej som ville ta ett foto. Och då var det okej.

Det känns bättre nu.
Mina projekt går lite långsamt men jag tror det är svårt att ställa om sig. Att gå från att fota människor i Istanbul som mer eller mindre ber en ta ett foto, till att försöka fotografera människor i Sverige, som helst inte vill göra sig besväret att ställa upp. Eller? Är det bara dåliga erfarenheter? Jag vet inte varför det har satt sina spår. Idag gick det ju hur bra som helst.
Första gången jag hade fotografi som ämne, var på gymnasiet och jag gick i ettan. Det var en ganska kall höstdag och vi fick varsin analog Eos 5 och en 50-glugg och skulle ut på stan och fotografera pensionärer. Gång på gång frågade jag snällt om jag fick ta ett foto, men jag fick bara en som var villig att ställa upp. En enda. När jag kom tillbaka till skolan var jag så rädd för min skräckinjagande lärare Rolf att jag började gråta när han frågade mig hur det gått.
Jag skulle aldrig drömma om att gråta för en sådan sak igen.

Det enda jag gråtit för idag var att Petrus sa att vi inte ska ha någon som helst kontakt mer.

Jaha. Det var dom fyra åren.

Ikväll kommer Johan!