Hejdå Hyresgästföreningen

Idag ringde jag och sa upp mig från Hyresgästföreningen.
Såhär lät det:
Växel: Välkommen till Hyresgästföreningen det är Karin (typ Karin eller annat kvinna-i-växel-namn)
Jag: Hej, jag skulle vilja gå ur Hyresgästföreningen.
Karin: Ja vänta ska jag koppla dig.
Ny kvinna: Hyresgästföreningen medlemslistor Anna (typ Anna eller annat kvinna-som-har-hand-om-medlemslistor-namn)
Jag: Hejsan, jag skulle vilja avsluta mitt medlemsskap.
Anna: Jaha får jag fråga varför?
Jag: Ja, jo, nä men jag känner inte riktigt att det är lönt. Jag har varit med i ett år och har inte en enda gång kontaktat er och det känns onödigt då i och med att det ändå kostar 70 kronor i månaden.
Anna: Ja, men du vet väl att vi gör saker för dig? Det är inte bara vid problem som du får användning av oss.
Jag: Nähä nä...
Anna: Nej, vi jobbar för att hålla hyrorna nere och ju fler vi är desto lättare är det att påverka.
Jag: Ja, okej, men nu är det såhär, att jag väljer mellan att skänka 50 kronor till Läkare utan gränser och därmed gå ur Hyresgästföreningen eller att vara kvar i Hyresgästföreningen och inte bota tre barn med malaria. För mig är valet ganska enkelt.
Anna: Ja... Ja jag förstår. Men du är välkommen tillbaka när du vill.
Jag: Tack så mycket. Hejdå!

Åh vad bra det kändes. Hade nyss ett fint samtal med en från Läkare utan gränser. 50 kronor i månaden. Det är typ ett vinglas ute på krogen eller ett paket After Eight eller ett paket med fyra laxfiléer då det är extrapris eller två bullängder från Pågen.